Archives for the month of: January, 2013

120624_beateberg_004
120624_beateberg_005
120624_beateberg_006
120624_beateberg_016
120624_beateberg_007
120624_beateberg_009
120624_beateberg_013
120624_beateberg_017
120624_beateberg_002

Så förfärligt många gånger har jag inte varit därinne egentligen. Men jag har varit på dop där, och på bröllop och på begravningar. Och alla konfirmationsfoton i alla gamla album är tagna på trappan utanför: vita klänningar, nya kostymer, allvarliga ansikten. Och jag har satt blommor på gravstenar på kyrkogården och en massa gånger talat om för folk som ska hälsa på att kör tills ni ser kyrkan och sväng sen höger upp på grusvägen. Den är en bra grej att ta sikte på, nämligen: stor och rund och röd.

Hur just den här kyrkan hamnade just där vet jag inte, det måste jag be någon lära mig någon gång, men det var i alla fall Viktor Langlet som ritade den 1876. Den invigdes fem år senare och är en av tolv centralkyrkor han byggde runtom i Sverige, de flesta i västsverige men också två i Malmö och en i Gällivare.

Det är en stor och rund och röd kyrka alltså, med handslaget tegel i väggarna och skiffer på taket. Högt torn i mitten, sexkantig plan och strikt symmetri både in- och utvändigt. Stora romanska ros- och rundbågsfönster som släpper in mycket ljus på en ljus interiör, ritad av Langlet själv. Altaret ligger helt ordentligt i öster men predikstolen stod mitt framför altarringen fram till 1962, då den flyttades åt sidan.

Langlet (1824-1898) var utbildad på Chalmersska slöjdskolan i Göteborg, Konstakademien i Stockholm, Ecole des beaux-arts i Paris och i Italien. Han var ledamot av Konstakademien, tidskriftsredaktör, arkitekt vid Överintendentsämbetet och lärare. Och så ritade han. Stortinget i Oslo, till exempel. Han ledde restaureringsarbetet vid Uppsala domkyrka (efter Helgo Zetterwalls idéer) och Visby ringmur. Och han propagerade ivrigt för centralkyrkan, som han ansåg passa den protestantiska gudstjänsten bättre än den mer traditionella långkyrkan med sin klara processionsväg och tydligare hierarki.

Hur det är med det är jag inte rätt person att avgöra. Men det där med ljuset stämmer, det vet jag. Och framför allt vet jag att när man svänger höger är man nästan framme.

 

Litteratur:

“Svenska kyrkor – en historisk reseguide”. Ann Catherine Bonnier, Göran Hägg, Ingrid Sjöström. Medströms bokförlag

“Träkyrkor i Sverige”. Anders Åman, Märta Järnfeldt-Carlsson. Natur & Kultur / LTs förlag, 1999.

130119_gbg-beateberg_004
130119_gbg-beateberg_006
130119_gbg-beateberg_007
130119_gbg-beateberg_011
130119_gbg-beateberg_013
130120_beateberg_001
130120_beateberg_005_b
130120_beateberg_010_b
130120_beateberg_014_b
130120_beateberg_017_b
130120_beateberg_016_b
130120_beateberg_018_b
130120_beateberg_020

121231_kungshamn_016_b
121231_kungshamn_018_b
121231_kungshamn_022_b
121231_kungshamn_030_b
121231_kungshamn_032
121231_kungshamn_036_b
130101_kungshamn_013
130101_kungshamn_014
130101_kungshamn_019
130101_kungshamn_041
130101_kungshamn_042
130101_kungshamn_044

121224_abberud_014
121224_abberud_017
121224_abberud_015
121224_boksnas_019_dubbel
121227_2_karlsborg_005_dubbel
121225_2_skovde_002
121227_2_karlsborg_007
121227_1_magderud_001
121228_abberud_002
121228_abberud_005
121228_abberud_006
121228_abberud_026
121228_abberud_036
121228_abberud_042
121228_abberud_055_dubbel
121228_abberud_067
121228_abberud_098_dubbel
121228_abberud_105

Dorothy Sayers i “Alla slags brott”:

Det har också förekommit en del kvinnliga detektiver, men på det hela taget har dessa varit mindre lyckosamma. För att leva upp till sitt köns rykte tvingas de vara så enerverande intuitiva, att de fullständigt förtar den logiska behållning som man vill att en deckare ska skänka. Eller också är de ivriga och modiga, och envisas med att försätta sig i livsfara och vara i vägen för de män som håller på med fallet. Därtill har de alldeles för många giftasplaner, vilket inte är ägnat att förvåna eftersom de alla är unga och vackra. Det är svårt att säga vad det kommer sig att dessa små charmerande varelser är mogna att ta itu med komplicerade problem vid en ålder av sisådär tjugoett år, medan de manliga detektiverna i allmänhet vackert får vänta till trettio- eller fyrtioårsåldern innan de kan etablera sig som experter. Var fick flickorna sin kunskap om världen ifrån? Det kan inte vara personlig erfarenhet, ty de är alltid rena och oskyldiga som nyfallen snö. Antagligen är det intuition alltihop.